Sammanfattning Historia blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter.

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal intervjuer. De metoder som användes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Syftet med denna studie var att genom stickprov på två skolor utröna vilken attityd elever på gymnasiet hade gentemot ämnet historia. Som undersyfte sökte jag också klargöra huruvuda historielärarna kände till elevernas attityder, samt vad dessa lärare ansåg var lämpliga åtgärder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen från hypotesen att eleverna hade en negativ inställning till historieämnet. Enkäter lämnades ut i två klasser på andra året på de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielärare på samma skolor som de undersökta eleverna gick på.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet.